Skillnader mellan könen vid njur­transplantationer i strålkastarljuset

Kronisk njur­sjukdom, CKD (Chronic Kidney Disease), är en progressiv sjukdom som innebär en gradvis försämring av njur­funktionen över tid. (3) När njur­arna slutar fungera är njur­transplantation en livräddande eller livsavgörande möjlighet. Tillgången till transplantation är dock inte alltid rättvis. (2)

Vi fokuserar på vikten av att förbättra jämställdheten när det gäller tillgång till transplantationer. Framför allt måste vi inse att det finns skillnader mellan könen vid njur­transplantation och definiera de bidragande faktorerna.

Att säkerställa en mer rättvis patientvård inom njur­transplantation är en prioritet för Hansa och vi tror att det kommer att bidra till bättre resultat för patienterna. För att få ett expertperspektiv på detta ämne talade vi med Siân Griffin, Consultant Nephrologist och Honorary Professor på Cardiff University, som ansvarar för vården av patienter med progressiv njur­sjukdom innan de behöver dialys eller transplantation, samt med potentiella levande donatorer för bedömning före donation. Vi diskuterade både hennes passion och expertis när det gäller att förbättra transplantationsmöjligheterna för patienter som är högsensitiserade, och mer specifikt hennes tankar och erfarenheter om de olika medicinska och samhälleliga faktorer som kan påverka antalet njur­transplantationer, särskilt de som kan leda till större skillnader mellan könen.

F1 Vad säger aktuella data om skillnader mellan könen på vägen till transplantation?

På senare tid har vi sett en mängd data från flera olika länder och hälso- och sjukvårdssystem som visar vilken roll skillnader mellan könen spelar för en patient som behöver en njur­transplantation. Forskning visar att kvinnor har lägre sannolikhet än män att bli remitterade för en njur­transplantation, lägre sannolikhet att hamna på väntelista och lägre sannolikhet att få genomgå en transplantation.(4)
Det finns flera faktorer bakom detta, som kan missgynna kvinnor, bland annat medicinska, ekonomiska och samhälleliga faktorer. Jag anser dock att HLA-sensitisering är den viktigaste faktorn bakom skillnaden i tillgången till njur­transplantation. Forskning visar att kvinnor tre gånger oftare än män var inkompatibla med minst en levande donator.(2) Sensitisering kan uppstå efter en blodtransfusion, en tidigare transplantation eller en graviditet, vilket gör att kvinnor har större sårbarhet när det gäller höga sensitiseringsnivåer.(2)
Vi vet att utvecklingen av CKD går långsammare hos kvinnor, och eftersom det finns mer tid för utvärdering av donator och mottagare skulle man kunna förvänta sig att antalet förebyggande transplantationer (transplantationer som utförs innan dialys påbörjas) skulle vara större . I verkligheten är det vanligare att män får en förebyggande transplantation. En möjlig faktor kan vara att kvinnor är mer benägna att bli sensitiserade mot sin partner eller make om de har fått barn tillsammans.(2)

F2 Vilken roll kan en make/maka – eller partner – spela när det gäller ett erbjudande om njur­transplantation?

När patienterna bedöms för en njur­transplantation förklarar vi att transplantationen kan ske antingen från en levande eller avliden donator. Många patienter har diskuterat sin situation med familj och vänner, som kan erbjuda sig att donera en njur­e till dem. Den mest sannolika personen är då deras partner.

Om en kvinna har fått ett eller flera barn med sin partner kan de vara inkompatibla på grund av graviditetens sensitiserande effekt. Därför kan kanske inte partnern donera direkt till kvinnan. Sensitisering orsakad av graviditet är inte en faktor för cismän, som har större chans att vara kompatibla med sin make eller partner. Utvecklingen av anti-HLA-antikroppar efter en graviditet är en av de viktigaste orsakerna till sensitisering och helt klart en faktor som bidrar till skillnaden i antalet organerbjudanden mellan män och kvinnor.(5, 6)

Kvinnor som lever med CKD står inför ett svårt beslut när det gäller att skaffa barn. Potentiell sensitisering är en ytterligare faktor som kvinnor, som vet att de troligen kommer att behöva en transplantation i framtiden, måste ta hänsyn till.(5, 6)

F3 Vad tror du att man kan göra för att se till att öka jämställdheten inom njur­transplantation och njur­vård?

Det finns flera lösningar som man kan överväga. En särskilt framgångsrik åtgärd som man prövat i Storbritannien i samband med donation från levande personer har varit njur­delningssystemet. En patient som är inkompatibel med en donator kan anmäla sig till ett system som delar njur­ar runt om i landet i syfte att möjliggöra kompatibla transplantationer. Detta har varit mycket framgångsrikt och har bidragit till att till viss del korrigera obalansen.

När det gäller skillnader mellan könen anser jag att hälso- och sjukvårdssystemen måste inse att det finns skillnader i tillgången till transplantation, vilket även inkluderar bedömning och registrering på väntelista, och minimera dessa. Ett sätt kan vara genom ökad medvetenhet och utbildning bland både patienter och vårdgivare. Det kommer att göra det lättare att få tillgång till både levande och avlidna donatorer. Med en ökad medvetenhet hoppas jag också att fler kvinnor vågar stå på sig när det talar med sin läkare, så att de får den vård de behöver och förhoppningsvis kan påskynda processen för att få en njur­transplantation.

Vårt åtagande

På Hansa Biopharma strävar vi efter att hitta och utveckla lösningar som kan bidra till att tillgodose de medicinska behoven för patienter som lever med sällsynta immunologiska sjukdomar, inklusive högsensitiserade patienter, och bidra till att öka medvetenheten om de nuvarande skillnaderna mellan könen när det gäller njur­donationer.

^{* I denna artikel avser benämningarna ”män” och ”kvinnor” cispersoner.}

Referenser

^{1. Newsletter Transplant 2015-2021. Available at: https://freepub.edqm.eu/publications. Last accessed March 2023.}

^{2. Katz-Greenberg G, et al. Semin Nephrol. 2022. 42:219−229.}

^{3. National Kidney Foundation. ChronicKidney Disease (CKD). Available at: https://www.kidney.org/atoz/content/about-chronic-kidney-disease. Last accessed March 2023.}

^{4. Vinson A. Kidney Int Rep. 2022. 7:1145-1148.}

^{5. Kidney Research Unit. Engaging and supporting women with Chronic Kidney Disease with pre-conception decision-making (including their experiences of COVID 19): A mixed-methods study (CKD-ENGAGE). Available at: http://www.kidneyresearchunit.wales/impact-case-studies.htm?id=34. Last accessed March 2023}

^{6. Bromberger B, et al. J Am Soc Nephrol. 2022. 28: 3025–3033.}